var bara tvungen .

orättvisan styr våra liv.
du kommer aldrig komma till din rätt
du mår vara vacker och gudomlig
men himlen behöver inte dig än ,
det känns tomt, någonting fattas
jag , endast fjorton år , förstår det inte.
det känns fullständigt katastrofalt
snön mot dina skor, stjärnorna i dina ögon

fem år försvinner, och vad har jag gjort de
här månaderna ? ingenting som kan förklaras
och jag kan inte säga " det här har jag gjort "
och det, skrämmer mig.

jag hade kunnat skriva tusentals ord till
men jag hittar inte rätt. inget ord passar in på
känslan som tär på mig dagar som den här.
julen blir inte sig lik, ingenting blir sig likt.
först du , sen du .. borta, föralltid . och jag
hann inte säga hejdå, jag tog det för givet
att vi skulle ses igen. så skört, så ofattbart ,

saknad, ångest, rädsla för att förlora ännu fler.
jag vill inte, jag klarar inte, jag vill ha er tillbaka.




har du glömt att duscha ?
jaaaa. de har jag

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback