man skall vara tacksam över det man har
När man lyssnar på varning för ras har jag svårt att hålla tillbaka tårarna, speciellt om versionen är live. Fantastiska älskade lasse. Att du kan skriva sådant som skär rakt in i bröstkorgen är alldeles magiskt. Jag har ingen aning om var jag skall ta vägen. Jag kan springa naken, jag kan bo i ett träd, jag kan vara fattig, bara jag får behålla mitt förstånd och möjligheten att lyssna på dig. Då kan världen stanna upp, bara jag får lyssna på dig.
Kul att skriva till honom som om vi vore nära vänner. Men ibland känns det så. Att när ingen annan orkar lyssna på det patetiska gnället, så finns han där. Vackra, välskapta människa. varning för ras, gå så försiktigt du kan .
Nu är jag lite piggare än förut. Ändå har jag inte sovit, utan jag inväntar rätt moment för det. Då jag är riktigt trött. För att dra gårdagen i stora drag, så var det magisk kväll. En magisk dag, en magisk natt. Idag har jag träningsvärk i magen för att jag skrattade så mycket. igår skrattade jag mig igenom livet och det var en fantastisk känsla måste jag erkänna. Norje är en fin liten by, klassen är underbar och jag vill inte vara utan er, jag vill inte.
Men det är det jag skall vara nu. Har 4 terminer kvar, men bara en av dem skall jag få spendera tillsammans med er. Vissa har man kommit väldigt nära, vissa tål man inte. Men man kan inte älska alla. Igår fälldes det någon tår, när vi verkligen konstaterade att gårdagen var näst sista dagen som vi skall spendera tillsammans. Sedan är det alla ut på eget håll, splitter i klassen och nya klasser väntar. Jag antar att det är så det är, hur mycket jag än ogillar det. Men jag har många bra minnen tillsammans här. Får sluta nu, annars börjar jag bara gråta igen
!
Under ett års tid har dessa människor förgyllt mina
dagar. Hur ska det nu gå? vem ska gnälla på mig
för att jag bor hemma hemma. Vem ska nu trycka
ner mig för att sedan ge mig världens bästa självförtroende.
( Jag syftar mest på grabbarna, flickorna är snällare )
Där finns ingen som fått mig att skratta såhär mycket, åt
allt och ingenting. tack, tack för detta året mina vänner.
Kul att skriva till honom som om vi vore nära vänner. Men ibland känns det så. Att när ingen annan orkar lyssna på det patetiska gnället, så finns han där. Vackra, välskapta människa. varning för ras, gå så försiktigt du kan .
Nu är jag lite piggare än förut. Ändå har jag inte sovit, utan jag inväntar rätt moment för det. Då jag är riktigt trött. För att dra gårdagen i stora drag, så var det magisk kväll. En magisk dag, en magisk natt. Idag har jag träningsvärk i magen för att jag skrattade så mycket. igår skrattade jag mig igenom livet och det var en fantastisk känsla måste jag erkänna. Norje är en fin liten by, klassen är underbar och jag vill inte vara utan er, jag vill inte.
Men det är det jag skall vara nu. Har 4 terminer kvar, men bara en av dem skall jag få spendera tillsammans med er. Vissa har man kommit väldigt nära, vissa tål man inte. Men man kan inte älska alla. Igår fälldes det någon tår, när vi verkligen konstaterade att gårdagen var näst sista dagen som vi skall spendera tillsammans. Sedan är det alla ut på eget håll, splitter i klassen och nya klasser väntar. Jag antar att det är så det är, hur mycket jag än ogillar det. Men jag har många bra minnen tillsammans här. Får sluta nu, annars börjar jag bara gråta igen
!
Under ett års tid har dessa människor förgyllt mina
dagar. Hur ska det nu gå? vem ska gnälla på mig
för att jag bor hemma hemma. Vem ska nu trycka
ner mig för att sedan ge mig världens bästa självförtroende.
( Jag syftar mest på grabbarna, flickorna är snällare )
Där finns ingen som fått mig att skratta såhär mycket, åt
allt och ingenting. tack, tack för detta året mina vänner.
Kommentarer
Trackback