Anna Gunnarsson

jag vet att du läser din
svarta bok när ingen ser.

du är öppen och social och
inte rädd för vad folk ska tycka
om jaget jag ser genom att blunda.

jag är trött på att göra om allt till fina formuleringar.
jag har helst av allt velat skrika mig blå och förstöra
ditt fula öra. Jag vill vara någons, och jag vill vara någon
som alla andra tycks vara. jag tänker inte skylla mig själv, den här gången.
    slut på lidandet och jag tänker skratta dig rätt upp i ansiktet.

jag behöver inte dig
och jag vet att du inte
tänker bry dig, för du kan
inte se att du inte är något
längre, för det tar för hårt.

jobbet är lök och jag har
ingen ork eller vilja till
någonting. sur för att vi
inte ses och jävligt förbannad
för att du inte lägger manken till.