Anna Gunnarsson

Fantastiska minnen tillsammans mer er !

Att få åka i en buss i en evighet tillsammans med er var underbart .

Att skåda soluppgångar och solnedgångar tillsammans med er går inte att ersätta.
Minns ni när vi gick in och åt frukost i Tyskland och allting blev fel för mig och pappa .

Men vi bara skrattade och fortsatte resan som om ingenting hade hänt.

 Att få gå in på planen och dra på sig den gröna tröjan med sitt eget nummer och sitt eget namn på och på framsidan den otroligt ovanliga dino'n som bara vi har .

 Det är vår egen och ingen kan ta den ifrån oss för den är vår . Green Fighters .

 Att få sjunga innan varje match som alltid slutade med ett leende på läpparna , att vå svettas tillsammans , att få göra mål tillsammans och att vinna tillsammans .

det är det ingen som kan föreställa sig .

 det är som så många sagt ; " det måste upplevas " och fan vad den människan har en poäng i det .

  Förrutom att få spela tillsammans med er så är tiden som är vår egen så otroligt underbar .
 Att sex personer bestämmer sig för att delta i en tävling men bara två personer tar den på allvar .
Att fortast få av sig kläderna . Man måste nog den väldigt allvarligt om man börjar redan i hissen . men vi vann ,
det gjorde vi faktiskt . Och att senare inne i duschen tvåla in sig och skratta för att två nakna rumpor stötte till varandra när man skulle trycka dom mot duschkabinen , som sedan råkade  lyftas bort och sedan bli tagen under armen och få folk att skratta så man gråter .

  En kvinna står och gnider sin halvavklädda kropp mot väggen och gråter , en annan ligger på golvet och slår handflatorna röda , två står inne på rummet och fifflar men kommer snabbt till plats och skrattpaniken bryter ut .                En kväll då allt kan hända .

Att få sitta på ett rum med människor som man verkligen tycker om , både på och utanför plan . Att sitta och titta på en Mrs.Svantesson som bestämmer sig för att stoppa in två enorma tamponger i munnen för att sedan dricka lite utav "prag- vattnet" . De blev stora som meloner  , men det gjorde ingenting för vi skrattade så vi höll på att krokna.

Att få dra på sig hatt och solbrbillor och dra ut på prags gator utan något mål och utan någon karta kan bli riktigt spännande med ett lag som vårt . Att man sedan bestämmer sig för att gå till chinamarket för att kika lite . Men sen att man går åt helt fel håll och frågar efter helt fel grej , det spelar absolut ingen som helst roll . huvudsaken är att man får vara med er .

Det finns så mycket mer man hade kunnat berätta om prag Open 2005 som tillexempel att en okänd kvinna förstöre vår "altan" dörr , eller att man puttar ut någon på den otroligt stora balkongen eller att man står och juckar på en dörr för att man vill komma in , för man tror att det hörs . Eller att titta på någon som har alla världens skor med sig . Eller titta på alla chipspåsar som blivit till ett berg . Alla grejerna med er går inte att förklara,  de bara är underbara  .

När vi besökte industristaden Avesta så hade vi föreställt oss värsta storstaden med stora hus , fina trädgårdar och sådär , men nejdå . vi möts då istället av snö , slask och massa byggnader . tråkigt men sant ,men vi hade ju någonting som vi hade kämpat för , SM i innebandy . Modet som det krävdes för att gå in på plan och göra allt för att verkligen försöka vinna , det var stort . Att man sedan förlorade med siffror som ljög , det betydde ingenting . Vi kämpade och vi gav inte upp . kanske när vi låg under med 3-0 och det var 10 sekunder kvar .

 Att efter matchen få sätta sig i bussen då alla var lite nere men ändå glada och börja skratta och snacka om allt möjligt och sedan gå in i det romatiska huset där det fanns massa skumma män . det satt fint .      Att när man senare ska gå och lägga sig och man får sova på en tältsäng som är ett idotisk påhitt . Är det meningen att man ska vakna mitt i natten av att man ligger ihopaklämd och att Mrs.Svantesson ligger och asgarvar och frågar vad i helvete jag håller på med . Allt var svart så jag såg ingenting , men jag minns att handen , den låg inte där den skulle , att huvudet låg alldeles snett , att benet låg på helt fel håll . det gjorde ont . men återigen gjorde det ingenting , för jag skrattade och jag blev glad av att jag kunde få folk att skratta , att folk kunde trivas i min närhet . Iof var det ju inte direkt mitt fel att jag nästan dog i den sängen , men man ska ju skylla på någon .

  Eller när man vaknar på morgonen och man är nervös så det känns ända upp i halsen , det gjorde ingenting för vi hade en match vi skulle spela , en match vi skulle vinna .

   Vi satte oss åter i bussen , glada , pigga och spända . Att bemöta denna hall tillsammans med er , denna gigantiska hall och dess enormt gjutna plan . det var magiskt . Det blev ännu bättre när vi satte våra fötter på planen och kände på golvet. jag minns att uppvärmningen fungerade och allt kändes otroligt bra . Att matchen sedan gick över förväntan enligt många , det var bara skönt . Att få ta ledningen i en sådan spännande, galen match var perfekt . Att matchen sedan gick till förlägning men att vi sedan avgjorde ,

 alla tillsammans i sudden det var mäktigt . Att få ta på sig medaljen och verkligen förstå att man blev 3;a i Sm , i ett mästerskap där sveriges bästa lag deltog , och vi , nere från lilla skåne verkligen kom trea .

Kommer ni ihåg doften i tunneln man går igenom för att byta om i DUMLE , kommer ni ihåg det . Minns ni hur många gånger vi varit där .   Allt där uppe handlar om oss , det är bara vi .

DUMLESLAGET - livs största cup .

Minnena som ni gett mig , minnena som vi skapat tillsammans . det är bland det bästa jag någonsin ägt . Ni är bäst , allihopa . ingenting någonsin kan bli bättre . " en för alla , alla för en



Heja hif.
hittade en text från alldeles för länge sedan.
Knappt att man får gåshud ju, jag älskar er. !