har du en chans när världen ser ut som den gör ?
är det skrivet i stjärnorna
att livet ska arta sig på detta
vis ? isf är jag beredd på att
flyta med, om jag gör det med dig.
Tankarna bara bubblar upp och jag kunde inte bara låta inspirationen försvinna. Kände en lust, en längtan att skriva sådant som jag brukar göra. Skillnaden mellan de gångerna och denna är att jag fullföljde hela vägen. Annars brukar det blir halvskrivet, sen river jag ut pappret och gör det till en boll och sen kastar jag det. Sen hatar jag mig själv en stund för att jag inte kan skriva färdigt något, utan att allt bara blir halvfärdigt och fel.
Det är på nätterna det känns
Och jag kan inte minnas om du varit här på riktigt
Eller du bara tagit dig in i min dröm .
Det är då jag känner mig otillräcklig och hopplös.
Du är för nära, du är för långt bort, kan du inte stanna inatt?
Jag behöver lära mig vart vi står nu i höst?
Är vi där vi var förut, eller är du ny och jag gammal
Eller är det tvärtom? ska vi växa in i varandra,
Skapa oss en tillvaro där vi känner oss trygga
Är jag någon för dig?
Vill du se min hud, vill du känna min kropp
Eller ska vi stå på det avståndet vi är nu?
Behöver du mig som jag behöver dig?
Eller klarar du dig bra inatt?
Jag efterliknar ett höstlöv när du rör vid mig
Jag faller lika hårt mot marken, och jag kan
Inte ta mig upp, kan du ta min hand?
Vi kan väl vandra vid havet och ha solen
I ryggen, så slipper du gå nära och värma mig
För jag antar att du vill ha mig på avståndet
Vi pratat om så många gånger för, behörigt kallar du de
Ska vi gå tills vi inte orkar en meter till, ska vi
Sätta oss ner och bygga ett hus, eller springer
Du före, så jag hamnar långt bakom dig?
Jag vill ha dig i min ficka, så jag kan ta på dig
När jag känner att saknaden blir för stark .
Det är precis så jag vill ha det, aldrig eller
Snarare alltid, för det är så jag vill ha dig.
Din jacka flyger i vinden, likt dit hår,
Mitt ligger bara under mössan utan liv.
Jag kan inte göra någonting åt det, det
Har varit så sedan jag var liten oturligt nog.
Det börjar bli kväll nu igen, vi som gick
På promenad för en timme sedan. det har
Blivit mörkt nu och det enda som syns till är
Baklyset på bilen som kör ifrån stan.
Är det här vi ska vara tills vi blir gamla?
Sitta på varsin stol med en gammaldags
Kopp fylld med kallt kaffe
Är det så vi vill forma vårt liv, eller vill du
Fly med mig inatt? du får ta med mig vart du vill
I världen, bara du inte lämnar mig bakom dig.
Jag ser att du inte vågar, det har du aldrig gjort
Du har alltid varit där tätt intill, intill någon annan,
Och allt jag har kunnat göra är att se på ,
Hur du formar dit liv med din hand i hennes.
Jag får sluta drömma, får ta tag i verkligheten
Och se hur ensamt allting blir, utan drömmar.
Tiden passerar, sekunder, minuter som blir till år.
Nu kommer jag inte längre ner, nu har jag fallit i flera
År, och du har fortfarande inte sett mig, trots
Att jag gör mig synlig varje gång vi ses, hur ska jag göra?
Jag behöver en dos av dig, varje dag, varje år .
Men den verkar ha gått till någon annan ?
Jag vill vara perfekt för dig, inte så farligt fel som jag är nu .
Det här behöver ett slut, vill inte vara där jag är nu .
Vill fly med dig inatt, ta mig med, dit du ska .
Spelar ingen roll, det enda jag inte vill vara,
är två steg bakom dig.