har jag verkligen noppat ögonbrynen så fruktansvärt fel?
Det var min första tanke när jag tog på mig glasögonen i lördags. Men nej, jag hade inte noppat dem fel. Det var bara det ena ögat var så svullet att allt skinn blivit helt tjockt och skjutit upp ögonenbrynet någonstans i mitten av pannan. Det ser fortfarande ut så, men eftersom att ögat inte längre är lika rött, så ser jag inte döende ut längre.
För det är faktiskt så jag känt mig de senaste dagarna/nätterna. Har varit sängliggandes sedan i lördagsmorse. Med feber,halsfluss och ögoninflammation. Vilket har resulterat i att jag varit jävligt still och sovit massvis med timmar. Har ju inte kunnat röra mig utan att det känts som om halsen håller på att brytas, eller att ögat håller på att trilla ut, eller att febern håller på att ta mig till andra sidan. För jag har verkligen känt mig döende, på riktigt.
I tisdagsnatt vaknade jag av att jag verkligen var alldeles blå. Om jag hade haft bättre fokus hade jag tagit en bild och verkligen bevisat på att jag var blå. Jag frös så mycket att jag knappt visste hur jag tog mig till toaletten. Där fick jag lägga mig i badet för att få upp kroppsvärmen. Det är bland det sjukaste jag varit med om, någonsin.
Detta är alltså andra gången på två månader som jag har halsfluss. Och ingen liten sådan heller. Så jag överväger att be om en operation för mina kära mandlar. Alltid högran som är värst.
Men nu mår jag lite bättre. Har tagit en promenad, och kan sitta upp under en relativt lång tid nu utan att känna mig totalt utmattad. Men någon match blir det inte, typiskt. Men får fokusera på att bli frisk nu. FILM ! Puss
För det är faktiskt så jag känt mig de senaste dagarna/nätterna. Har varit sängliggandes sedan i lördagsmorse. Med feber,halsfluss och ögoninflammation. Vilket har resulterat i att jag varit jävligt still och sovit massvis med timmar. Har ju inte kunnat röra mig utan att det känts som om halsen håller på att brytas, eller att ögat håller på att trilla ut, eller att febern håller på att ta mig till andra sidan. För jag har verkligen känt mig döende, på riktigt.
I tisdagsnatt vaknade jag av att jag verkligen var alldeles blå. Om jag hade haft bättre fokus hade jag tagit en bild och verkligen bevisat på att jag var blå. Jag frös så mycket att jag knappt visste hur jag tog mig till toaletten. Där fick jag lägga mig i badet för att få upp kroppsvärmen. Det är bland det sjukaste jag varit med om, någonsin.
Detta är alltså andra gången på två månader som jag har halsfluss. Och ingen liten sådan heller. Så jag överväger att be om en operation för mina kära mandlar. Alltid högran som är värst.
Men nu mår jag lite bättre. Har tagit en promenad, och kan sitta upp under en relativt lång tid nu utan att känna mig totalt utmattad. Men någon match blir det inte, typiskt. Men får fokusera på att bli frisk nu. FILM ! Puss
Kommentarer
Trackback