Anna Gunnarsson

it's time to go home now. Men när vet man vart man skall gå? När man känner sig delad på mitten och man vet att man har ett flertal hem. Hur vet man vilket som är rätt? Kan man kategorisera dessa på ett rättvist sätt eller är det en dum tanke? Förr funderade man inte på detta sätt då man visste vart man hörde hemma. Man visste vart man skulle gå varje dag, men visste vad man skulle göra nästkommande 7 år. Man hade ingenting man behövde vara rädd, osäker eller nervös över. Allt fanns nedskrivet, alla måsten och krav. Nu helt plötsligt är man fri att göra vad man vill. Ingen kan bestämma över mig på samma sätt som förut. Jag är fri som en fågel, oftast, alltid.

Dessa tankar tar överhand ungefär hela tiden. Jag vill att någon berättar för mig vart jag ska jobba, bo och att jag ska få en framtid jag trivs med. Jag vill finna ro, jag vill känna säkerhet. Jag känner mig kluven, delad i bitar. Dock funderar jag bara på detta när jag är ensam, annars har jag så många andra saker att stå i så allt försvinner ner under ytan och så glöms det bort där, tills jag blir ensam nästa gång.

Finns väl inte så mycket att göra egentligen innan jag är färdig med skolan. Då ska jag ta tag i mitt liv reda ut sådant med mig själv som jag behöver bli av med. Rensa mitt huvud, min kropp och allt det där. Radera sådant jag inte vill ha någon kontakt med. När jag är färdig med det, då, då ska jag skapa mig ett liv jag vill ha.

Just nu går det många tankar till vår lägerskola på mån-tis. När den är över, då har jag klarat min 6:e termin

sitter som fastklistrad fram för AFV, sjukt vilka filmer det finns och hur mycket jäkelskap det kan hittas på.

Lördagens fest var bland det sjukaste jag varit med om. I alla fall på länge. När klockan var kvart över fyra tackade jag för mig och kröp ner i min iskalla säng. Sedan vaknade jag igen vid kvart över 8. Var inte trött, inte bakfull och inte ont någonstans. Det måste vara rekord.  Dagens fundering stod ändå "en manlig deltagare för" som säger utan förvarning att kalaset kostar 100 kronor per person. Det tyckte jag var sjukt. Helt taget från luften och trots att man fått reda på att festen kostat 0 kronor så ska en summa tas ut? Märkligt ! Blev också besviken att där inte fanns fler deltagare med på festen. Både från lagen men även från styrelsen. Men de hade säkert mycket viktigare saker att göra just precis då.

Spelade match igår med Bjärnum. Vinst med 2-1. 3 historiska poäng. grattis bjärnum, grattis oss. Det vankas match på torsdag också. Inte mindre än hästveda står för motståndet. Dags för tre nya pinnar igen.

hoppas att min magmuskel slutar vara sträckt snart, så man kan göra normala sysslor på en dag.

Jag klarade mig igenom föregående vecka med några mindre ångestattacker, jobb, skola, träffar och planeringar. Därför tyckte jag att jag förtjänade en helt ledig vecka. Men det blev inte riktigt så, fick jobba litegrann också, men det gör ingenting, det är bara trevligt. Dels för erfarenheten men även i plånboken, me like ; )

idag har jag varit väldigt aktiv. Har promenerat, handlat, städat hela lägenheten, bakat och nu tar jag igen mig och inväntar alfred. Ikväll blir det fotboll och kalas med alfred familj.

Blev lite sugen på att gå på loppis nu. Heja loppis.

Första helt lediga dagen idag på jag vet inte hur länge. Och nu menar jag helt ledig med sovmorgon, lunch var och när jag vill och ingen tid att passa på eftermiddagen. Men ikväll, då blir jag inte längre ledig utan då ska jag vinna mot Röstånga faktiskt. Klockan 19.00 vankas det match igen och jag gillar det, verkligen ! 3 poäng ska i hamn.

Umgicks med Alfred igår, skulle kolla på lite möbler och sådant i Landskrona. Så snäll som man är åker man från k.stad - höör, höör- eslöv, hem till alfred en vända, till tåget, eslöv- lund, lund- landskrona , stadsbuss inne i lund och sedan besökte vi affären och fick med oss en hel del faktiskt. Efter det tog vi bussen från landskrona till eslöv. En härlig tripp med en härlig man. Det kändes nästan som Hässleholm- klippan-ängelholm-stockholm-skellefteå. haha, tog nog ungefär lika lång tid i alla fall. Gud vad jag saknar ängelholm. Alla människorna där, hallen, allting. Jag trodde inte att det skulle bli så svårt att säga hejdå, vi ses igen ! Men det var det verkligen. 2 år av ens liv, 4 ggr i veckan, minst ! Det var inte en piss i mississippi. aja, jag har fått uppleva det, och det var fantstiskt. Nu trivs jag också väldigt bra i min klubb, lite närmre, bra kamrater och bra mål : ) jag trivs som fisken i vattnet.

måste snart ta tag i mig själv och bege mig till hässleholm. Ska skriva färdigt min reflektion. suck .