ibland räcker ingenting till
ibland kan man tydligen inte undgå en del saker. Ibland känner man något man inte borde känna och när man borde känna något finns där ingenting alls. Jag hatar att jag inte alltid klickar med mitt hjärta. Huvudet säger en sak, och övriga kroppen en annan. Men det är väl det som kallas problem?
jag vet inte hur man kommer bort från det eller om det över huvudtaget går. Antar att man bara får fortsätta att göra/vara som man är så löser sig väl allting. Jag har kommit en liten bit på vägen i mina mål i livet, så det är väl något att glädja sig åt?
För övrigt lyssnar jag på musik som klassas som hösten 2012. Ni kan ju tänka vad det är för låtar. Det borde kanske vara sommar 2012? Men den känslan infinner sig inte idag, inte i kroppen, inte utanför fönstret. Sommaren känns avlägsen. Jag vet inte om jag känner att den är på ingång eller om den redan gått förbi. Soltimmarna är lätträknade och jag orkar inte bry mig mer. Vi bor i Sverige, vad kan vi begära?
jag vet inte hur man kommer bort från det eller om det över huvudtaget går. Antar att man bara får fortsätta att göra/vara som man är så löser sig väl allting. Jag har kommit en liten bit på vägen i mina mål i livet, så det är väl något att glädja sig åt?
För övrigt lyssnar jag på musik som klassas som hösten 2012. Ni kan ju tänka vad det är för låtar. Det borde kanske vara sommar 2012? Men den känslan infinner sig inte idag, inte i kroppen, inte utanför fönstret. Sommaren känns avlägsen. Jag vet inte om jag känner att den är på ingång eller om den redan gått förbi. Soltimmarna är lätträknade och jag orkar inte bry mig mer. Vi bor i Sverige, vad kan vi begära?
Kommentarer
Trackback